Sällskapet fick vänta en bra stund innan trafiken tunnades ur så vi kunde komma över. I samma stund så upptäcker Vildhästen först då att vi har Litet sällskap....arabsvansen kommer fram och hon blir väääääldigt glad och sprallig. Och det gillade inte hennes matte. Vi försökte en bit på skogsvägen men efter att Vildhästen blev alltför spånig i huvvet bestämdes att vi vänder hemåt och lallar lite på vallen istället.

Sagt och gjort....vi tog oss över vägen igen. Inte lätt med arabsvansen kan jag säga. Förstår hennes matte. Mycket energi som legat o vilat i den kroppen! Vi tog oss till vallen och travade runt lite. Liten med sällskap var förstås också med. När då Liten drog iväg över vallen så var all energi tvungen att komma ur Vildhästens lilla kropp. Så högt har hon väl aldrig studsat!!! Så mycket att lilla matten for av i det sista höga skuttet hon gjorde :( Oroliga trollmor satt på sin räserChines som bara gjorde ett litet skutt som knappt märktes i all tumult. Men men...dotra landade mjukt i snön och släppte inte taget om Vildhästens tygel heller. Knepigt att man tänker mer på att hästen inte ska sticka än hur hårt man landar eller hur ont det ska göra. Men hästen får fasiken inte springa iväg!

 

Slutet gott allting gott....nu är fålarna i hagen igen med mellisen i sina nät. Trollmor och dotra är hemma och nu lagas festlig lördagsmat! Fläskfilé och klyftpotatis med en god sås.

 

En liten gullig film bjuder vi också på! Ha en mysig lördagskväll!!