Skulle vilja lyfta lite tankar omkring hästars matintag bla. Det sägs att efter ca 2 timmar utan någon form av stråintag tex hö/halm/hösilage så kan magsår utvecklas. 

♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ 

 

Hur äter hästar??

Det finns många missuppfattningar när det gäller hästens födobeteende. Mycket få tamhästar tillåts äta på ett naturligt sätt och resultaten är ofta obehagliga...

När man gjort studier på hästar som har fullständig frihet att äta som de vill upptäckte man att hästar tillbringar 16-18 timmar per dygn (!) med att äta. Hästen äter långsamt och med urskillning. Hästen vill ha omväxling i sin föda. Har den möjlighet så är gräs huvudfödan, men den äter även vattenväxter, blommor, rötter, löv från buskar och träd, frukt, bär och nötter.... 

Hästen äter och smälter små mängder foder i taget beroende på att magsäcken hos den är liten (ung. lika stor som hos en gris). Hästen mår inte bra om den lilla magsäcken är tom (bl.a. beroende på att det bildas för mycket saltsyra i magsäcken) och därför kan den nästan aldrig koppla av.

 

Om man sedan jämför ovanstående behov hos hästen med hur de flesta hästar utfodras så förstår man snabbt att många hästar inte mår särskilt bra! Uppstallade hästar får ofta mat bara tre gånger om dagen (för små mängder - som de äter upp på 30 min) - och resten av dygnet kan de inte göra annat än att stå där och försöka sysselsätta sig med annat.

 

Många gånger får hästen dessutom hö med högt näringsinnehåll (vilket gör att man inte ger så stor mängd vid varje utfodringstillfälle) och dessutom koncentrerat kraftfoder. Risken för fysisk undernäring finns sällan men däremot blir hästen beteendemässigt undernärd! Något som många gånger resulterar i olika former av beteendestörningar. Antingen i stallet eller vid ridning. I stallet är krubbitning, vävning, luftsnappning, träätande, ätande av strömedel, grinighet m m vanligt. Alla sådana beteenden är tecken på att hästen inte får sitt ätbehov tillgodosett. Alla hästar har en genetiskt inprogrammerad "betningstid" som omfattar minst 12 timmar/dygn - ofta upp till 16-18 timmar - som den vill fylla med födosökande, oavsett om den har fått i sig tillräckligt med mat eller inte. 

 

Hästar är specialiserad på föda med lågt näringsinnehåll - föda som innehåller mkt fibrer och "bukfylla". Att ge hästen föda med högt näringsinnehåll strider därför mot deras natur...

De flesta hästar som får foder med högt näringsinnehåll lyckas dock anpassa sig till den onaturliga mathållning (dvs. det yttrar sig inte i ovanstående stallovanor). Behovet av att beta större delen av dygnet finns kvar men är undertryckt. Detta kan visa sig i mera diffusa beteenden - som "olydighet" el istadighet. Många av de egentligt foderrelaterade problemen med hästar kan verka som de inte alls har med fodringen att göra!

En - hos många ryttare - negativ "biverkning" om man skulle fodra som hästen EGENTLIGEN mår bäst av - dvs fri tillgång av grovfoder med relativt lågt näringsinnehåll är att hästarna blir mera omfångsrika runt magen. Dagens ideal hos "hästmänniskorna" när det gäller hästens siluett är i stort sett detsamma som nuvarande idealet för människor - dvs "slimmad", snudd på anorektiskt är positivt. En häst som däremot har mera päronformad mage - vilket tyder på ett högre intag av grovfoder - anses som en oerhört fet häst, något som betraktas som fel! Även om den hästen i själv verket antagligen mår MYCKET bättre än den förstnämnda (såväl psykiskt som fysiskt!). Skilj också på en verkligt FET häst och en häst med ökat bukomfång pga. högre grovfoderintag! Något som många "hästmänniskor" idag inte kan....

Hur skall man då hitta någon "gyllene medelväg" - så "alla" blir nöjda? Både hästen och ryttaren.... Ja, man kan se över näringsinnehållet i höet - och välja ett hö som inte har så högt näringsinnehåll....

Enligt de foderrådgivningstabeller som finns så skall hästens MINIMIgiva hö vara 1,2 kg/100 kg levande vikt. Det innebär t.ex. 6 kg hö/dag för en häst som väger 500 kg. Vilket är ALLDELES för lite, för att täcka hästens tuggbehov! Väljer man i stället ett hö med lägre näringsinnehåll kanske man kan öka denna giva till 10 kg - utan att hästen blir "smällfet" för det. Det är bättre att ge mkt hö - och endast lite kraftfoder än tvärtom..... Halm kan också vara ett sätt att tillgodose hästens tuggbehov utan att den för den skull får i sig för mkt näring.

Att motionera hästen mera är ju också ett sätt att minska hästens omfång! Det är ju dessutom ett sätt att förbättra hästens livssituation ännu mer, eftersom många hästar rörs alldeles för lite! Hästen har ett enormt strövbehov. Tänk er själva - under 16 tim betande, så tillryggalägger en häst som har möjlighet till det, avsevärda sträckor!

 

 

Magsår hos häst

Magsår - det kan vara minst lika oroande och smärtsamt för hästen som det är för oss människor. Sjukdomen har antagligen funnits hos häst så länge som hästen har använts som tamdjur, och det är inte troligt att problemen någonsin kommer att försvinna. Vad som har förändrats på senare tid är att kunskapen (mkt tack vare endoskopin) om hästens problem med magrelaterade sjukdomar har ökat. Veterinärer/forskare har nu möjlighet att "ta en titt" i hästens magsäck för att kunna lokalisera ev. problem...

Man kan både förebygga och behandla magsår hos häst (bl.a. med preparat som är framtagna för människor).

En stor amerikansk forskningsundersökning har visat att hästar är ännu mera predestinerade att få magsår än människor. Uppskattningsvis har 25-50% av alla föl magsår! Bland de vuxna hästarna har forskarna uppskattat att 100% av alla hästar någon gång under sin livstid lider av magsår!!

Ovanstående betyder inte att varje häst får kliniska symtom, men att någon gång under livet kommer hästen att utveckla magsår. Som tur är läker de flesta av utan att hästen får större besvär av skadan. Ibland kan dock ärrbildning ställa till problem. Bland människor räknar man med att ca 10% av befolkningen någon gång under livstiden har magsår.

De hästar i vuxen ålder som löper störst risk att utveckla kliniska symtom orsakade av magsår är tävlingshästar - speciellt löphästar.

Magsår - det är nästan som samlingsnamnet kolik! Ordet beskriver allmänt magåkomma - och har många variabler. En del hästar kan ha lindriga magproblem som självläker och inte lämnar nämnvärda ärrbildningar. Andra hästar kan ha fullt utvecklat magsår som t.o.m. kan perforera magväggen och i och med det leda till döden....

 

Hästmagen

Magsäcken på en normalstor fullvuxen häst är ung som storleken på en medelstor pumpa. Den har dock möjlighet att tänjas ut till mycket större storlek. Den kan rymma upp till åtta "gallons" av vätska, men om magsäcken fylls till denna grad finns det en risk att den går sönder.

Det finns två typer av "foder" i magsäcken. I den övre delen är det av typen icke-glandulär vävnad. I den nedre 2/3 delen är insidan glandulär och innehåller körtlar som producerar magsyra - saltsyra och pepsin - som är huvudingredienserna för nedbrytning av fodret.

De flesta magsåren uppstår i den övre delen av magsäcken eftersom insidan av den delen har litet skydd mot magsyran som produceras längre ner. Syran är väldigt stark - så stark att man nästan kan tycka att naturen gjort ett misstag! Utan ett "inbyggt" försvarssystem mot syran skulle även den nedre delen av magsäcken förstöras. När magsyran kommer i kontakt med den icke-granulära vävnaden i övre delen av magsäcken kan denna skadas mkt snabbt - det handlar om timmar.

 

Foder

Den typ av foder som hästen äter och vilka tidsperioder som går emellan utfodringstillfällena har stor betydelse för hur hästen kan hantera magsyraattacken i magsäcken. Hästar som betar dygnet runt på stora ytor ("oändliga") har minsta magproblemen. Forskning har visat att sådana hästar - om de tas in på stall - ofta inom en vecka visar tecken på magsår - även om de får fri tillgång till hö!

Hästar som har möjlighet, tillbringar större delen av sin tid ätande. Det är så naturen har avsett det. En sådan häst håller sin lilla magsäck fylld i stort sett jämt. En uppstallad häst får oftast större fodergivor med längre intervall. Dessutom får ofta den hästen kraftfoder i någon form. Detta innebär att hästen får mkt av sitt energibehov täckt av kraftfoder, vilket gör att den inte äter lika mkt hö, även om den har fri tillgång!

Det tar dessutom kortare tid att äta kraftfoder än hö, vilket innebär att hästen använder mindre tid till att äta. Allt ovanstående innebär att hästens magsäck ofta är tom, och i och med det - öppen för "attack" av den ständigt närvarande magsyran.

Fodringen av hästen spelar alltså en avgörande roll för om hästen utvecklar magsår eller ej - men det finns även fler faktorer som inverkar.

 

Andra faktorer

En av huvudfaktorerna för mänskliga magsår stämmer dock inte in på hästens dvs. bakterier. Bland människor så är de flesta magsår orsakade av bakterien Helicobacter pylori. Hittills har forskningen på häst inte kunna påvisa den bakterien som orsak till magsår. Antibiotika är därför inte någon effektiv behandling på häst.

Man har också funnit att psykologisk stress inte orsakar magsår hos människor (trots att man tidigare trott så). Det är också osannolikt att psykologisk stress orsakar magsår hos häst. Däremot visar forskning att träningsstress (t.ex. hos galoppörer) kan bidra till magsår. Vid en studie av 202 fullblodshästar i löpträning i Californien visade det sig att nästan 90% av alla hästarna hade skador i magslemhinnan. Ca 40% hade fullt utvecklade magsår. Det visade sig att 23% av hästarna hade blödande magsår och 28% hade 6-10 påbörjade magsår! Magsår var överrepresenterat hos valacker, nervösa hästar, hästar med låg prestation.

Ingen vet säkert varför hästar i löpträning har större risk att utveckla magsår än andra hästar. Det är dock troligt att fodringen åtminstone är ett skäl. Många gånger så får hästar som tränas mkt en stor del av sitt foderbehov täckt av kraftfoder.

Det finns också en stark misstanke om att träningen har en effekt på hela mag/tarmsystemet hos hästen.

Oavsett vad som är grundorsaken till magsår hos häst, så uppträder magsåret när det finns en obalans mellan de aggressiva och de skyddande faktorerna i magsäcken. De aggressiva delarna är saltsyran och pepsinet. De skyddande faktorerna i magslemhinnan är en bikarbonatbarriär, prostaglandin, blodflödet, cellreproduktionen m m. Något som också har betydelse är att inte magsäcken är tom någon längre stund - fodret absorberar magsyran. Dessutom så neutraliserar bikarbonatet i saliven delar av magsyran. En amerikansk undersökning som gick ut på att fastställa fodringens betydelse mätte pH-värdet i magsäcken på ett antal hästar både när magsäcken var fylld med foder och när den var tom. pH-värdet 7 representerar neutralitet, medan siffror lägre än detta är surt och siffror högre än 7 är basiskt. Alltså ju lägre siffra desto högre grad magsyra.

Undersökningen visade att när hästar hade fastat 24 timmar var deras genomsnittliga pH-värde lägre än 2. 80 % av hästarna hade ett värde lägre än 2. Varje pH-siffra har en faktor på 10. Dvs. så innebär ett pH-värde på 3 = 10 gånger mindre magsyra än pH 2. Hästarna i experimentet som hade fri tillgång till hö - där visade 70 % av hästarna ett pH-värde över 2 - och genomsnittssiffran var 3,2.

Medan psykisk stress har uteslutits som orsak till magsår hos häst så kan fysisk stress vara en bidragande orsak. Både människor och hästar som är allvarligt sjuka löper en ökad risk att drabbas av magsår. Även en del mediciner som används för att behandla fysiska skador kan orsaka magsår. De vanligast använda är Phenylbutazone (som inte används idag) samt Finadyne. Om dessa preparat används enligt ordination är risken liten för problem. Men om de används i en högre dos (även en kort period) eller under längre tid (Finadyne) kan de orsaka magsår.

 

Kliniska symtom på magsår kan vara dålig aptit, dålig kondition, mild till kraftig kolik, humörförändringar och ifall hästen är i träning - sämre prestation. Det är viktigt att hästen med magsår kommer under behandling så snart som möjligt.

Vad man till sist kan konstatera är hur viktigt det är att hästen får i sig tillräckligt med stråfoder och med så korta intervaller som möjligt för att motverka risken för magsår...

 

(Vet tyvärr inte källan till denna text, då jag har haft den på datorn ett bra tag. Vet nån så meddela gärna mig så den som författade texten får en källa)

 

♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥ ♥

Så med all denna information så kan jag med gott samvete känna att våra fålars runda magar är bara hälsosamt!! Och att de dessutom alltid har tillgång till hö/halm i sina smhn-nät och alltid färskt vatten att tillgå gör också att samvetet mår mycket bättre! :)

 

Tjolahopp!