Jag förstår inte vilket bekräftelsebehov folk har...på olika sociala forum frågas och framhävs frågeställningar som åtminstone jag blir less på att läsa. Jo jag kan välja att scrolla förbi, men jag förundras över denna dåliga självkänsla många måste ha. (De flesta??)

 

Känner själv som jag lagt ett naturligt lock på sociala medier. Har själv skrivit sånt, men man måste väl komma till insikt nån gång i livet!? 

 

Vi lever här och nu, men vem fasiken bryr sig om jag har ont i huvvet eller har köpt en ny häst/hund/byxor/klänning...

 

Känner mig mätt. Och nöjd. Med det jag har...utan att berätta för omgivningen vad som händer och fötter hela tiden. Är jag tillfälligt bitter, pms:ig eller bara en tillfällig svacka? Ingen aning. 

 

Bloggen känns som det medel jag vill använda mig av just nu, ibland. Orka hålla igång Instagram och FB hela tiden.